Hur får man dissociativ

• äta och dricka vatten regelbundet, så mycket som din kropp behöver

• undvika alkohol och droger
  
  
• minska ditt allmänna stresspåslag och dina negativa känslor så gott det går
  
  
• ta hand om dig och sänka kraven och stressen extra mycket om du har PMS.

Titta också på dina dagliga skattningar av dissociationen. Titta extra noga på de dagar då du har haft stark dissociation. Leta efter faktorer som gjorde dig extra sårbar just denna dag – och fundera på hur du kan minska din sårbarhet konkret.

 
Lär dig upptäcka utlösare
Om du dissocierar – tänk då en kort stund på vad som hände sist du dissocierade, precis innan dissociationen startade.
 

• Du kanske hörde någon i din omgivning höja rösten och trodde att hen var arg?
  
  
• Kanske blev det för mycket sorl i rummet – alltför många s

  •

  Dissociativa störningar

  Dissociativa störningar eller konversionsstörningar är en grupp reaktiva psykiska störningar vilkas huvudsymtom handlar om förändrat medvetandetillstånd med långvarig och svårartad dissociation, psykosomatiska tecken, och försämrad samverkan mellan funktioner i medvetandet, i synnerhet vad beträffar minne, perception, känsel, motorik och identitet. Många av dessa störningar klassificerades förr som hysteri. Dissociativa störningar kan övergå i psykos, så kallad hysterisk psykos. Till skillnad från enkel dissociation, som är en försvarsmekanism inom normalpsykologin, har den dissociativa störningen en mer långvarig och påtaglig effekt på den psykiska hälsan och fungerar funktionsnedsättande.

  Symtomen på dissociativa störningar förekommer ibland som symtom av kroppsliga sjukdomar eller drogmissbruk. Enligt ICD-10 får inte diagnos ställas förrän sådan sjukdom eller missbruk uteslutits. De dissociativa störningarna uppstår alltid till följd av en extrem

  •

  Dissociativ identitetsstörning

  Dissociativ identitetsstörning (engelska: dissociative identity disorder, DID), personlighetsklyvning eller multipel personlighetsstörning, är en dissociativ störning, som är en formell psykiatrisk diagnos. Den beskriver ett tillstånd där en enskild individ uppvisar distinkta multipla personligheter (kallade alter egon, latin för "ett andra jag"), där varje alter ego har olika mönster vad gäller uppfattningar och interaktion med sin omgivning.

  Diagnosen dyker första gången upp 1980 inom medicinsk litteratur i publikationen Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-III) och omskrivs där som multiple personality disorder (MPD).

  Beskrivning

  [redigera | redigera wikitext]

  DID beskrivs som en psykologisk försvarsmekanism där personen i fråga använder dissociation för att kunna hantera ett allvarligt trauma, och på så sätt utvecklar en eller flera olika personligheter (delidentiteter) för att hantera upplevelserna. Dis