Hur många hjärnor har
•
Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet
De flesta av nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändig för att vi ska kunna lära oss nya saker eftersom det gör att olika delar av hjärnan kan kommunicera med varandra och nya minnen skapas.
Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker.
En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut och hjärnan växer inte så mycket mer och det uppstår en jämvikt mellan bildandet och försvinnandet av synapser.
Hjärnans vita substans ökar
Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommun
•
Hjärna
Hjärnan är det organ som styr nervsystemet. Hjärnan och ryggmärgen utgör tillsammans det centrala nervsystemet. Den funktionella delen av hjärnan benämns hjärnparenkym, vilket omfattar nervceller och gliaceller. Hjärnan kontrollerar och koordinerar kroppsfunktioner som hjärtat, blodtryck, vätskebalans och kroppstemperatur och mentala funktioner som intellekt, känslor, minne och inlärning.
Hos de flesta arter är hjärnan placerad i djurets främre del och hos ryggradsdjuren skyddas den av kraniet. Hos mindre ryggradslösa djur talar man hellre om centralt ganglion, eftersom funktionen är relativt enkel.[1] En vuxen människas hjärna innehåller ungefär 85 miljarder nervceller,[2] samt ungefär lika många stödjeceller[2] och väger omkring 1,0–1,5 kilogram.[1]
Hjärnan studeras på neuronnivå inom neurovetenskapen och på representationsnivå av kognitionsvetenskapen. Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän vid åldern 25–30 år och det är pannloben som mognar sist.
•
Ny studie ger insikt i hjärnbarkens tidiga evolution
Hjärnans grundplan fanns tidigare än vi trott
I studien visar forskarna att redan hos nejonögat, som fanns flera hundra miljoner år före däggdjuren, finns en detaljerad grundplan för uppbyggnaden av hjärnbarken, de basala ganglierna och dopaminsystemet – alla viktiga delar för hjärnans samordnande funktion.
Forskarna fann också att nejonögats hjärnbark har ett synområde där olika delar av synfältet finns representerade. Även ett område där olika delar av kroppsytan är representerade och ett motoriskt område som kan aktivera olika rörelser har upptäckts.
– Det här visar att hjärnbarkens födelse flyttas bakåt i tiden med cirka 300 miljoner år. Det i sin tur betyder att grundplanen för människans hjärna definierades redan för över 500 miljoner år sedan, det vill säga innan nejonögats evolution avvek från den utvecklingslinje som leder till däggdjur och människa, säger Sten Grillner.
Oväntade resultat
Studien visar att alla hu