Hur länge dricker barn
•
Välling - frågor & svar
Nedanför hittar du svar på de vanligaste frågorna om välling. Har du andra frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på 020-62 20 00 eller via kontaktformuläret.
Här hittar du hela vårt utbud av välling
Näringsinnehåll och kvalitet
Vilket näringsinnehåll har välling?
Välling har ett bra näringsinnehåll – proteiner, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler – det mesta som små barn behöver. Vi rekommenderar inte att barn enbart äter välling, den ska ingå som en del i en varierad kost. Men skulle barnet få för sig att bara äta välling under en kortare period så är det inte farligt.
Är Semper välling berikad?
Ja, all Semper välling är berikad med viktiga vitaminer och mineraler, som järn, jod, D-vitamin och kalcium. Sånt som är bra för växande barn helt enkelt.
Innehåller Sempers vällingar socker?
Vällingen är alltid osockrad, vilket betyder att vi inte tillsätter något socker. Mjölken som ingår i vällingen innehåller dock naturligt mjölksocke
•
Vid vilken ålder bör man få barnet att sluta med välling?
Välling är ju väldigt bra som tillskott eftersom den är järnberikad och innehåller mycket järn. Det är ju superbra, för det är svårt för barn att få i sig tillräckligt med järn. Det finns ingen gräns för när barn ska sluta med välling. Däremot tycker barn ofta om att dricka välling i nappflaska och det handlar snarare om att barnet inte ska äta för mycket välling så att det blir på bekostnad av annan mat. Det är viktigt att barnet lär sig äta av alla livsmedelsgrupper. Om man vill få bort nappflaskan så kan man istället erbjuda välling i en kopp, däremot är två portioner gröt eller välling per dag är bra att ge barnet ganska länge för att de ska få i sig järntillskottet. Det är inget konstigt med välling i sig, det är ju bra näring men att det inte ska bli för mycket. Om man märker att barnet äter mindre och vill ha mer välling så får man försöka begränsa det.
Therese Borgelöv, Nutritionist
•
Stödja och informera om bröstmjölksersättning
Protein
De flesta bröstmjölksersättningar är baserade på komjölk men det finns även enstaka sorter som är baserade på getmjölk. Det finns i nuläget inga helt växtbaserade ersättningar på den svenska marknaden men egenimport förekommer.
Proteinhalten i komjölk är tre gånger så hög som i bröstmjölk, därför sänks proteinhalten vid tillverkning för att kunna efterlikna bröstmjölken, och idag ligger den oftast på cirka 1,3g/100 ml (10–11). Vid samma energiinnehåll ska bröstmjölksersättning innehålla minst lika stor mängd av essentiella aminosyror som bröstmjölken vilket i praktiken innebär ett något högre proteininnehåll än bröstmjölken. Dessutom ändras förhållandet mellan olika proteiner som