Hur många polismord i
•
Polismord i Sverige
Sedan början av 1900-talet har 32 poliser[1] i Sverige avlidit under tjänstgöring på grund av dödligt våld. Med undantag för ett fall från 1992, då en polis blev skjuten till döds i Stockholm, så har alla mord klarats upp. Alla poliser har varit män och alla mord är begångna av män. Merparten av gärningsmännen är personer med allvarlig psykisk sjukdomsproblematik[2] och vanligaste vapnet är ett skjutvapen. Det blodigaste årtiondet var 1900–1910, då sju polismän mördades, med 1960-talet som näst blodigast då sex polismän mördades.
Ytterligare 69 poliser[1] har dött under tjänstgöring under samma period, exempelvis i bilolyckor, men dessa listas inte här. Det finns också fall där poliser dödats då de ingripit vid pågående brott och liknande, utanför sin tjänstgöring, men dessa listas inte heller här.
| Antal polismord i Sverige per årtionde 1890–2021 | |
| [1] |
Före 1900
[redigera | redigera wikitext]Här nedan listas ett antal polismord för
•
Malexandermorden
Malexandermorden var ett av 1999 års mest omskrivna brott i Sverige. Under en jakt på bankrånarna Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv den 28 maj 1999 sköts polismännen Olle Borén (42) och Robert Karlström (30) till döds på nära håll med sina egna tjänstevapen. Morden i Malexander begicks sedan de två polismännen följt efter trion, som kort dessförinnan rånat Östgöta Enskilda Bank i Kisa.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Malexandermorden utfördes av tre bankrånare. En av dem, Tony Olsson, var intagen i kriminalvårdsanstalt och hade deltagit i Lars Noréns pjäs 7:3. Sista föreställningen hölls den 27 maj, dagen före morden. Efter föreställningen återvände Olsson till anstalten Österåker. Dagen därpå var han åter beviljad permission, för att se på en konsert med Metallica tillsammans med en annan tidigare intagen som deltagit i 7:3.[1]
Under teaterprojektet hade Olsson, som avtjänade straff för bl.a. förberedelse till mord, beviljats e
•
Polisen betydligt bättre på att klara upp mord
År 2023 innebar ett positivt trendbrott då det handlar om uppklaring av det dödliga skjutvapenvåldet. Då bröts den nedåtgående kurvan som tidigare var ett resultat av den snabba utvecklingen av dödligt skjutvapenvåld över hela landet. Från 29 procent uppklarade händelser år 2022 till preliminärt 72 procent år 2023.
– Det är naturligtvis väldigt bra att vi klarar upp så många fler ärenden, konstaterar rikspolischef Petra Lundh.
– Vi ligger nära gärningspersonerna på ett helt annat sätt än vad vi har gjort tidigare och vi jobbar gemensamt, över hela landet och på alla nivåer, i det som vi kallar en obruten reaktionskedja. Vi agerar och reagerar oerhört snabbt.
Petra Lundh konstaterar att vi i början av 90-talet låg högt vad gäller