Hur många säterier finns
•
Namn = Herrgårdens namn. Eventuellt äldre ortnamn anges inom parantes.
Socken = Socknens namn.
Härad = Häradets namn. För landskapen norr om Dalälven används den vedertagna geografiska indelningen i områden.
Landskap = Landskapet.
Natur = Herrgårdens juridiska jordnatur, om det är säteri (skattebefriad jord med krav på ståndsmässig bebyggelse som fram till 1810 endast fick ägas av adeln), berustat säteri (delvis skattebefriad jord med krav på ståndsmässig bebyggelse), frälsejord (delvis skattebefriad jord), skatte (jord som kunde ägas av alla), eller krono (jord ägd av staten). De gårdar som haft en industriell produktion av t.ex. järn, koppar, glas, papper är angivna som bruk.
Här finns även information om de kronogårdar som var boställen, dels vilken tjänsteman eller officer som hade det som boställe (kyrkoherde, komminister, länsman, kronofogde, löjtnant, överste etc), dels regementens namn.
Storlek herrgård i mtl = storleken i mantal enligt jordebok
•
Herrgård
- För andra betydelser, se Herrgård (olika betydelser).
En herrgård eller ett herresäte var ursprungligen en stor lantgård som beboddes av ett herrskap, det vill säga en adelsman. Med benämningen herrgård avses dels egendomen inklusive marken, dels i inskränktare mening själva huvudbyggnaden (corps de logi eller mangårdsbyggnaden).
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Herrgårdarnas arkitektur präglades i Sverige till en början av enkelhet. På medeltiden uppfördes de i regel av trä, grupperade i slutna, lättförsvarade anläggningar. På 1500-talet började man bygga herrgårdar i sten. De skulle efterlikna samtida stenslott i Europa, men i blygsamt format. Många herrgårdars arkitektur skilde sig inte mycket från vanliga bondgårdars utseende. På 1600-talet inspirerades arkitekturen av Frankrike och corps de logi kompletterades med en barockträdgård. Den för Sverige typiska herrgården med brutet tak gestaltades av arkitekten Carl Hårleman, exempelvis Åkerö he
•
Säteri
- För ishockeymålvakten, se Harri Säteri.
Ett säteri är i nutida språkbruk en större herrgård.[1] Fram till 1810 var säterier skattebefriade,[2] och innehavet ett privilegium för adeln. Begreppet sätesgård var en synonym, som successivt föll ur bruk. Båda orden avsåg ursprungligen godset, snarare än huset, men redan på 1600-talet var en ståndsmässig byggnad ett krav för skattebefrielse. Skapandet av nya säterier förbjöds 1686.[3]
I Sverige blev det efter 1809 möjligt för icke adliga att köpa skattebefriade frälsegods – i Storfurstendömet Finland efter 1864.
Sedan adelsprivilegierna och grundskatterna avskaffats har säterier i strikt juridisk mening upphört att existera.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]Ett stort antal skattebefriade sätesgårdar är kända från och med 1200-talet, då ett världsligt frälse började framträda i Sverige. Antalet sätesgårdar beräknas under senmedeltiden ha varit närmare 500 o