Hur många träkyrkor
•
Träkyrka
En träkyrka, eller träkyrkobyggnad, är en typ av kyrkobyggnad som är uppförd i trä. De första kyrkor som byggdes i Skandinavien var träkyrkor och det finns få lämningar kvar från dessa. De tidigaste kyrkorna förstördes ofta av brand, eller röta i de fall trävirket hade kontakt med jorden (palissadkonstruktioner). Från 1000-talet och framåt ersattes de ofta av stenkyrkor som byggdes med hjälp av hantverkare från Tyskland, Frankrike och England. I främst Götalands skogsbygder finns ett antal högmedeltida träkyrkor bevarade och i Norge flera stavkyrkor från 1100–1300-talen. Nya träkyrkor och kapell har tillkommit alltsedan medeltiden och framåt.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Trä var ett naturligt byggnadsmaterial vid byggandet av kyrkor ända från den första missionstiden fram till romansk tid, då sten blev det dominerande byggnadsmaterialet. I början, under tiohundratalet, råder en gemensam byggnadsstil i hela Norden. Senare skiljer sig länderna åt. Särsk
•
Stavkyrka
En stavkyrka är en kyrka byggd av trä i stavverk. Den har en bärande konstruktion av stolpar som står på liggande syllar och bär upp väggband. De bärande elementen i väggarna utgör på detta sätt ramar för en fyllning av stående plankor; stavar, vilket byggnadstypen har fått sitt namn efter. (I norsk terminologi syftar emellertid förleden "stav" på de bärande stolparna.) Stavkyrkorna anses vara bland de viktigaste representanterna för europeisk medeltidsarkitektur i trä. Stavkyrkor innehåller ofta stilelement från förkristen tid. De flesta kvarvarande stavkyrkorna finns i Norge, men liknande kyrkobyggnader förekom under medeltiden över hela nordvästra Europa. Urnes stavkyrka i Luster, Norge, finns på Unescosvärldsarvslista. I Sverige finns uppgifter om, eller spår av, cirka tjugo stavkyrkor, i Danmark endast av någon enstaka, i Norge av minst ett femtiotal.
Stavkyrkan i Europa
[redigera | redigera wikitext]Stavkyrkor var under medeltiden vanliga i hela nordväs
•
Ny statistik: Så många kyrkobyggnader har avyttrats sedan år 2000
– På det stora hela finns det heller inte någon tendens till ökning de senaste åren. Det är relativt få kyrkor varje år, färre än tio byggnader. Det enda man kan säga är att det företrädesvis är sådana kyrkobyggnader som inte omfattas av tillståndsplikt enligt kulturmiljölagen som avyttras, säger han.
Tre medeltida kyrkor
Kulturmiljölagen säger att kyrkobyggnader uppförda före år 1940 inte får ändras utan tillstånd och inte rivas. Även yngre kyrkobyggnader kan skyddas av kulturmiljölagen. Av de sålda eller avlysta kyrkorna är 84 byggda efter 1940.
Bland kyrkorna finns tre medeltida kyrkor och två kyrkor från 1600-talet. Ungefär hälften är byggda på 1960-talet eller senare.
De flesta av kyrkorna har sålts till enskilda ägare. Att många av dem har blivit bostäder är inget konstigt, menar Markus Dahlberg.
– Det finns exempel på byggnader som blivit bostäder, ofta enklare kapell som inte har omgivande begravni