Hur stavas prata på
•
Skollokaler Örnsköldsvik
Det har blivit allt vanligare att vi pratar som det stavas. Något som uppmärksammades i samband med 75-årsdagen för Sveriges konung, Carl XVI Gustaf.
Ers majestät blev intervjuad av en podd och berättade om hur krävande det kan kännas att alltid vara iakttagen. Kanske var det också därför som han rättade sig när han vid ett tillfälle talade om vecker. Han rättade sig och sa veckor.
Hos språkvårdare är klagomål på uttal som kroner, byxer och fråger vanliga och döms ut som slarviga och slappa.
Men uppfattningen att orden bör uttalas kronor, byxor och frågor är ganska färsk. Och vidare ett exempel på hur skriftspråket påverkar talspråket. För inte så länge sedan kunde uttalet veckor tvärtom upplevas högtravande. Som att skriva konungen uppe i ingressen, för att vara litet extra formell. Något man sällan gör i vanligt samtal.
Under 1800-talet blev svenskans stavning alltmer enhetlig och reglerad. Då rensades den s.k. gammalstavningen b
•
Innehållet som finns tillgängligt på vår webbplats är resultatet av våra redaktörers dagliga ansträngningar. De arbetar alla mot ett enda mål: att förse dig med rikt innehåll av hög kvalitet. Allt detta är möjligt tack vare de intäkter som genereras av reklam och prenumerationer.
Genom att ge ditt samtycke eller prenumerera stöder du vår redaktions arbete och säkerställer den långsiktiga framtiden för vår webbplats.
Om du redan har köpt en prenumeration, logga in
•
Särskrivningar och andra skrivfel
När man arbetar som skribent måste man ha en kärlek till språket. Man måste kunna skriva korrekt för att uppfattas som professionell, men mycket handlar också om vår egen stolthet. Vi som dagligen arbetar med text upplever särskrivningar och andra språk- och stavfel som mycket värre än den som skrev texten, och vi suckar över att någon uppenbarligen inte förstått skillnaden mellan rök fritt och rökfritt.
Särskrivningar
I tal är det inga problem. Man hör sällan någon tala om en sjuk sköterska eller en skum banan när de pratar om sjuksköterskor och skumbananer. Så varför ser vi det i skrift? En anledning kan vara att vi har blivit så digitaliserade nu för tiden, och i sms- och chattspråket ska det gå fort och vara kortfattat. Vi har nästan aldrig tid att skriva en hel mening, och reflekterar kanske därför inte över att en brun hårig man inte beskriver mannens hårfärg utan lätt kan tolkas som något annat. Låter det fel när man säger det?