Hur funkar fläkt

Under de kallare månaderna är en knastrande brasa i kaminen en välkommen källa till både värme och mys. Men har du någonsin funderat på hur du kan maximera effektiviteten hos din kamin för att kunna sprida värmen mer jämnt i ditt hem?

En kaminfläkt är perfekt för att göra just detta. Detta är ett fantastiskt tillbehör till din vedeldade kamin som kan förbättra dess prestanda avsevärt. Den ökar luftcirkulationen, gör rummet varmare snabbare och bidrar till att minska energiförbrukningen.

Men hur fungerar den egentligen? Och hur kan den förbättra kaminens effektivitet? Vi ska nu ta en djupare titt kring allt du behöver veta hur kaminfläktar, hur de fungerar, deras fördelar och hur du kan utnyttja dem för att få ut det mesta av din brasa. Är det så att du är intresserad av att läsa på mer om ämnet samt jämföra och hitta den bästa kaminfläkten så rekommenderar vi att du kollar runt på nätet då det finns flertalet bra webbplatser inom området.

Kaminfläkten a

•

Fläkt

Fläkt var även en benämning på Svenska Fläktfabriken.

En fläkt är en konstruktion avsedd att förflytta gas. Fläkten består oftast av en motor som roterar ett antal vingliknande blad. Vid rotation av bladen uppstår ett undertryck på ena sidan och motsvarande övertryck på den andra sidan, varpå gasblandningen sätts i rörelse. Enklare fläktkonstruktioner används ofta för kylning, till exempel i datorer.

Fläktar för byggnader kan delas upp i radial-, axial- och kammarfläktar. De olika fläktarna har olika karaktäristika egenskaper vilket gör dem lämpliga för olika tillämpningar. Radialfläktar är oftast förekommande i ventilationssystem i byggnader då de kan generera förhållandevis höga tryck vid relativt låga flöden. Axialfläktar används med fördel i de sammanhang då stora luftmängder behöver förflyttas. Inom gruvindustrin används till exempel ofta axialfläktar, ofta seriekopplade, då detta ger möjlighet till att flytta stora luftmängder även vid höga tryck. Kamma

•

TEKNISKA FAKTA

DIMENSIONERING VID INSTALLATION

Med hänsyn till användningsområdet skiljer man mellan frisugande och kanalanslutna radialfläktar (avser inloppssidan). 

Om en radialfläkt är placerad frisugande men ansluten till ett kanalsystem (figur 1) i utloppet så kan hela fläktens totaltryckshöjning, dvs. fläktens statiska- + dynamsika tryck, användas för att täcka tryckförlusterna i kanalsystemet på trycksidan. Är fläkten däremot ansluten på sugsidan och friblåsande (fig 2) så måste man, förutom det totaltryckfall som kanalsystemet ger, ta hänsyn till att vid utblåsningen så förloras det dynamiska trycket som motsvarar hastigheten i fläktens utlopp. Vid dimensionering av en friblåsande fläkt ska sålunda det dynamsiska trycket i fläktutloppet adderas till tryckfallet i kanaler och behandlingsdelar. 

Utformningen av anslutningen såväl i fläktens inlopp som i dess utlopp har betydelse för fläktens effektivitet. Radialfläktens sugsida är dock känsligast för ogynnsamma