Hur fastställs cancer
•
Spridningsgrad av cancer
En cancersjukdom går igenom flera olika faser. Vanligtvis tar det länge innan cancern börjar utvecklas efter att patienten har blivit utsatt för det som förorsakar den. Det är möjligt att bestämma cancerns spridnings- och differentieringsgrad.
Cancerspridningen – spridningsgrad
Cancerspridningen bestäms samtidigt som sjukdomen fastställs. Genom att bestämma spridningsgraden kan man få en bättre uppfattning om patientens möjlighet att tillfriskna och om vilken behandling som är den rätta. Spridningsgraden klarläggs vanligtvis enligt det internationella TNM-stadieindelningssystemet.
- T anger storleken av primärtumören (tumor).
- N anger spridningen till närliggande lymfkörtlar (node).
- M hänvisar till förekomsten av metastaser i organ som inte ligger i omedelbar anslutning till det organ som bär primärtumören.
Enligt TNM-stadieindelningssystemet klassificeras cancerfallen i fem olika spridningsgrader (0, I, II, III, IV, ). Spridningsgrad 0 betyde
•
Genomför bromsande behandlingar och lever en god vardag med kronisk cancer
Patienten kan leva med kronisk cancer i flera år, till och med i årtionden. I fokus står ofta livskvaliteten och att leva med de symtom som cancern och cancerbehandlingarna medför. Patienten kan behöva psykosocialt stöd för att anpassa sig till den nya livssituationen och stöd för sin återhämtning och för att kunna återgå till vardagen.
Våra viktigaste rekommendationer för den här fasen:
- Vid valet av behandlingar beaktas patienternas livssituation som helhet, de saker som är betydelsefulla för dem samt deras önskemål och mål. Det är viktigt att för patienterna förklara möjliga för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ, hur de påverkar livslängden eller livskvaliteten, så att patienterna kan ta ställning till dem utifrån sina egna värderingar.
- Vårdplanen ska alltid uppdateras då förändringar i patientens hälsotillstånd föranleder detta, till exempel om man upptäcker att behandlingen inte
•
Kategorisering av tumören
Den morfologiska bilden av invasiv bröstcancer är mycket varierande, från helt körtelbildande till solid eller diffust växande, och indelas i ett 10-tal histopatologiska tumörtyper. Cirka 30 % av bröstcancerfallen är av någon specialtyp. Den vanligaste specialtypen är lobulär cancer som utgör cirka 20 % av bröstcancerfallen. Härutöver finns ett antal mindre vanliga specialtyper såsom mucinös, tubulär, metaplastisk, papillär m.fl., vardera svarande för 1–2 % av bröstcancerfallen. De cirka 70 % av bröstcancerfallen som inte uppfyller kriterier för någon specialtyp kallas traditionellt duktala, men benämns i den senaste WHO-klassificeringen no special type (NST) 08b41369-857e-40f1-a689-7945fa0a29d31988773387427. Denna undergrupp, som alltså utgör den vanligaste tumörtypen och i princip