Hur snabbt växer levande
•
Länge leve levern!
Enligt en skånsk studie från 2016 fick över hälften av patienterna med skrumplever sin diagnos på en akutmottagning, dit de kommit för till exempel ascites eller varixblödning. Innan dess har de, som det verkar, gått omedvetna om det allvarliga läget för den egna levern.
Enligt det nationella vårdprogrammet för levercirros dör ungefär 1 400 svenskar per år till följd av skrumplever. Enligt samma källa har mellan 5 500 och 9 000 svenskar kontakt med vården på grund av skrumplever varje år.
Det finns fler symtom på allvarlig leversjukdom. Kraftig trötthet och svår klåda är exempel. Klådan förekommer framför allt hos dem som har problem med gallflödet och kan vara närmast invalidiserande – det kliar kraftigt, utan paus, så att det inte går att sova. Ibland är kraftig klåda huvudindikation för transplantation, framför allt för patienter med PSC.
Test kan skatta fibrosrisk
När det handlar om leversjukdom till följd av levnadsvanor jobbar lever
•
Nyfiken på livslängd
Men det är lätt att missförstå vilken sorts medicinska framsteg det handlar om. Medellivslängden ökar inte därför att människan som art har lyckats förlänga sin livslängd. Den ökar därför att fler individer klarar sig till en hög ålder.
– En del tror att ingen blev gammal förr i tiden, men så är det inte, säger Karin Modig.
Medellivslängden är inte heller detsamma som att de flesta dör vid en viss ålder. Det ger alltså ingen bra prognos för hur långt liv någon individ kan förvänta sig, förklarar Karin Modig.
Men förbättringar i folkhälsan i alla livets åldrar ger tydliga avtryck i medellivslängden. En förutsättning för ett långt liv är att inte dö tidigt och det är det allt färre som gör – barnadödligheten i världen har minskat med nästan 75 procent sedan 1950.
– Att få kontroll över vissa infektionssjukdomar och få ner barnadödligheten har fått en stor påverkan på medellivslängden, säger Karin Modig.
Globala målen för hållbar utveckling
Enligt de
•
Odlingsförsök med växter
När man odlar växter väcks många frågor som stämmer väl in på skolans styrdokument. Undersökningar av växter kan göras med olika detaljnivå. För barnen i förskolan handlar det om upplevelsen att se något växa och att lyckas med sina odlingar, medan det för äldre elever gäller att exempelvis förstå principerna för fotosyntes och cellandning, hur växterna ordnas systematiskt och förändringar under evolutionen, samt om hur gener påverkar växternas egenskaper och hur växtförädling inklusive genteknik fungerar.
Några frågeställningar att arbeta med:
- Fortplantning: Hur förökar man växter? Vad innebär könlig och könlös fortplantning? Vilka delar har en blomma? Hur sker pollinering? Hur går befruktningen till? Hur sprids ett frö? Vad innehåller ett frö? Vad händer när fröet gror?
- Odling: Vad behöver en växt för att leva? Hur utvecklas växterna? Vad händer i fotosyntesen och cellandningen?
- Evolution och systematik: Hur indelas växter i grupper efter släkt