Hur blir det mjöl
•
I Svartå kvarn blir spannmål till mjöl i en 86 år gammal valskvarn
Mellan 70 och 80 ton spannmål blev till ekologiskt mjöl eller gryn i Svartå kvarn i fjol. Lantbrukaren Anna Alm som äger kvarnen hoppas kunna utveckla produktionen ytterligare.
Det var för två år sedan, i början av år 2018, som Anna Alm köpte Svartå kvarn. Hon berättar att kvarnen har funnits på samma plats sedan år 1908 och den är Finlands första elektrifierade kvarn.
Valskvarnen, eller vetekvarnen, som fortfarande används är från år 1934. Där görs det mjöl av vete, spelt och enkorn.
- Spannmålet rinner genom valsen först på ena sidan och blir till kross och sedan går den upp med en elevator och faller genom en siktlåda. Det är egentligen de här siktena som gör det möjligt att göra det vita vetemjölet.
Alm berättar att spannmålet går upp och ner genom valsarna sammanlagt 16 gånger innan mjölet är klart.
Ekobonden Anna Alm driver också Mörby gård i Ekenäs. Mörby gård hade redan i tiotals år använt sig av Svar
•
Mjöl
Mjöl är en finmald substans framställd av någon råvara genom att använda en kvarn. Ordet "mjöl" avser oftast vegetabiliskt mjöl som tillverkats av sädesslag (såsom vete och råg), men kan även användas för andra ämnen som har malts till mjöl, som benmjöl och stenmjöl. Ibland används ordet om finkorniga substanser som inte är malda, som frömjöl (pollen).[1]
Som livsmedel används mjöl till bland annat bakning, stuvning och redning. Mjöl är även den främsta ingrediensen i bröd, pasta och pannkakor.
Mjöl består till största delen av stärkelse. Grovt mjöl innehåller också mycket kostfiber. Mjöl kan förvaras i åratal så länge det hålls torrt och utom räckhåll för skadedjur som mjölbaggar. Vid siktning av mjöl fås kli som biprodukt.
Havremjölhärsknar fort på grund av den höga halten av omättat fett. Rostat havremjöl kallas för skrädmjöl och har längre hållbarhet. Havremjöl är naturligt glutenfritt, likaså majsmjöl och bovetemjöl.
Eftermjöl kommer från kliskiktet i kär
•
När spannmålen är rensad transporteras den in till själva kvarnen. Processen för veteförmalning följer sedan ett antal steg. Först kommer vetet som hela korn till den första valsstolen och söder delas över räfflade valsar. Det sugs sedan upp till siktarna där man skiljer ut skal, grov kärna, fin kärna och mjöl. Andelen mjöl som utvinns efter den första valsgenomgången är inte stor. Därför krävs det ett flertal vals- och siktgenomgångar innan allt mjöl är utvunnit ur kornet.
Vid förmalningen väljs två sorters mjöl ut; ett mörkt och ett ljust. Det mörka mjölet får sin karaktär när den sista resten mjöl utvinns ur skalet. Det innebär att en del klipartiklar följer med, vilket sätter ned bakförmågan och gör mjölet användbart endast som smak- och färgsättare i grövre mjölsorter.
Förmalningsprocessen