Hur gamla är svenska
•
Det svenska språket har utvecklats avsevärt sedan 1000-talet då det förmodas ha uppstått. Under medeltiden var svenskan en dialekt av fornnordiska, men påverkades av tyska, danska och latin. Språket talades av en relativt liten grupp människor, främst i Svealand och Götaland och språket som talades var mycket annorlunda än dagens svenska, med en rad dialekter och variationer.
Under renässansen började svenskan att utvecklas och standardiseras vilket ledde till att det blev enklare att kommunicera på svenska, och språket användes nu alltmer i officiella dokument och texter. På 1600- och 1700-talet blev svenska språket alltmer etablerat och användes mer i både skrift och tal. Under denna tid utvecklades också den svenska grammatiken, stavningen och ordförrådet.
Industrialiseringen och urbaniseringen på 1800-talet utvecklade svenskan ytterligare bland annat i form av att nya ord och uttryck introducerades för att beskriva tekniska framsteg och nya samhällsfenomen.
Under 1900-talet h
•
Som framgick av en notis i föregående nummer av Språkbruk genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att kartlägga de viktigaste förändringarna i det svenska ordförrådet sedan 1800. Det vardagliga namnet på projektet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra). Drygt tio forskare medverkar, inte bara nordister utan även en anglist, en germanist, en romanist och en datalingvist. I denna artikel och en artikel i nästa nummer av Språkbruk tänker jag redogöra för en del av projektets viktigaste resultat. Artikeln i detta nummer behandlar nyordsproduktion inom allmänspråket, medan den följande artikeln kommer att ta upp betydelseförändringar, förändringar inom den lexikala syntaxen och även utvecklingen inom ett par särskilt utvalda fackspråk. Det bör understrykas, att projektet i första hand inriktar sig på skrivet svenskt standardspråk. Dialekter, slang o.d. tas i stort sett inte upp.
Självfallet framtvingar det begränsade utrymmet här vissa f
•
Dialekter förr och nu
Svenska sedan 800-talet
Svenska språket har ur historiskt perspektiv genomgått stora förändringar som har avlägsnat det från det nordiska fornspråk som det en gång har utvecklats ur. De äldsta runinskrifterna i Norden visar att språket var ganska enhetligt under urnordisk tid, men relativt tidigt kan man urskilja skillnader mellan östnordiskt språk och västnordiskt språk. Från och med 800-talet räknar man runsvenska som ett separat språk.
Dialektsplittringens tid
De språkliga förändringarna ledde med tiden till att svenskan, i likhet med danskan och norskan, har splittrats i dialekter. Denna process kallas för dialektsplittring.
I vissa fall har en språkförändring medfört olika resultat i olika delar av landet. I andra fall har en nyhet bara slagit igenom på en del håll och på andra håll har då mycket gamla drag bevarats långt fram i tiden. Dialektsplittringen är alltså en följd av att processerna inte varit desamma överallt.
Äldre fornsvenska räknar man