Hur segregerat är sverige
•
Ny rapport: Stor ökning av segregationen
Segregationen i Sverige gör att människors livschanser påverkas av var de bor. Det är en av slutsatserna som Delegationen mot segregation (Delmos) drar i sin årsrapport. Det betyder kostnader för samhället i stort i och med att befolkningen i vissa områden inte har möjlighet att uppnå sin fulla potential.
Bakom segregationen finns såväl strukturella som individuella orsaker.
– Det strukturella kan du inte påverka själv. Det handlar om hur samhället ser ut, som lönenivåer, vad bostäder kostar och kollektivtrafik. Det individuella är det du själv styr över. Och ju bättre förutsättningar du har i form av pengar och kunskap desto större möjligheter har du att välja, säger Anders Kessling, direktör på Delmos.
Nästan 60 procent av befolkningen bor i dag i en kommun som är mer segregerad än vad genomsnittet för landet var 1990. Det betyder att segregation finns i varierande grad över hela riket, inte bara i storstadskommuner eller förorter.
–
•
Rapporten granskar boendesegregationens utveckling i Sverige sedan 2012. Den är ett resultat av ett regeringsuppdrag som Boverket haft efter att de tagit över Segregationsbarometern från den numera nedlagda myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos).
Ökade klyftor
Sammantaget framgår att en allt större del av områdena i landet präglas av antingen socioekonomiska utmaningar eller goda socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt har andelen socioekonomiskt blandade områden minskat betydligt. En av rapportens slutsatser är därför att klyftorna i levnadsförhållanden mellan olika befolkningsgrupper ökar.
Rapporten visar att en majoritet av landets befolkning (64,2 procent eller 6,6 miljoner personer) bor i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt bor cirka 13,5 procent av befolkningen (drygt 1,4 miljoner personer) i områden med socioekonomiska utmaningar.
I rapporten slås fast att segregationen är som mest framträdande i de många bostadsområ
•
Segregationen är ett hot vi måste ta på allvar
Skjutningar, kriminalitet och utanförskap debatteras alltmer. Med rätta. Orsaker till problemen söks i bristande integration, polisbrist, socialtjänstens resurser och kompetens, neuropsykiatriska diagnoser eller dåliga språkkunskaper. Samtliga faktorer är relevanta, men låt det inte skymma en stor, strukturell problematik. Det handlar också om bostadsortens betydelse, att vi påverkas av miljön vi bor i.
Segregationen har ökat i Sverige de senaste 30 åren. Inte bara i storstäderna utan även i små och medelstora kommuner. Arbetslösa och människor med svag ekonomi samlas i vissa områden, de med bättre förutsättningar i andra. Även den etniska segregationen ökar. Människor födda utanför Europa koncentreras till vissa geografiska platser, och här är ofta fattigdomen som störst.
Har det betydelse var du föds och växer upp? Ett kort svar är ja. Stor betydelse. Det märkliga är att så få lyfter frågan i debatten.