Hur kan friskolor gå
•
Överskott en självklar del av en seriös verksamhet
Som friskola får du inkomster genom att erbjuda utbildning till elever till samma ersättning som kommunen har för motsvarande elever. Det är alltså kommunen som sätter nivån på skolpengen genom att ha sina egna skolor som referens. Om du som friskola kan attrahera elever, klarar av myndigheternas krav på kvalitet och ändå lyckas driva din skola mer effektivt än kommunen så får friskolan ett överskott, en vinst. Detta gäller såväl vinstdrivna friskolor som friskolor som drivs som exempelvis stiftelser.
Att kunna göra ett överskott i en verksamhet är viktigt för att kunna bygga upp en buffert och kunna göra investeringar för att växa. Ett dåligt år ska inte leda till att skolan behöver lägga ner. Att ha en stabil ekonomi med överskott är därför också ett viktigt krav på friskolor från Skolinspektionen.
Läckage av skattepengar – en myt
Idag har friskolor som drivs som aktiebolag en så kallad rörelsemarginal, ett överskott, på i gen
•
Hur tjänar man pengar på en friskola?
Just nu debatteras friskolors vara eller icke vara i svensk politik. Socialdemokraternas partistyrelse föreslår inför kongressen att friskolors vinstutdelning ska förbjudas. Vad innebär egentligen det? Och hur tjänar friskolorna pengar?
Låt oss börja med grunden: Hur tjänar friskolorna pengar?
Alla skolor får pengar från kommunen. Det brukar kallas skolpengen. Friskolorna får pengar baserat på samma peng som kommunala skolor får utifrån sitt elevantal. Dessa pengar ska användas från allt till lärarlöner och lokaler. Det är helt enkelt pengarna som skolan har att använda för sin verksamhet. Generellt är det dessutom den största intäkten som friskolan har.
För att tjäna pengar måste därför friskolorna spara en del av de pengar som de får av kommunen. Från högerhåll brukar det ofta kallas att effektivisera verksamheten. Det kan innebära att friskolorna betalar lägre löner, använder billigare lokaler, eller gör andra saker i sin verk
•
Senast uppdaterad: 2024-05-24
Under läsåret 2023/24 gick nästan var tredje gymnasieelev i friskola. För grundskolan var andelen 16,3 procent. Andelen elever som går i friskolor har vuxit sedan 90-talet.
Antalet elever som väljer att gå på en fristående gymnasieskola har ökat kraftigt, från drygt 5 000 elever i början av 1990-talet till 116 000 elever under läsåret 2023/24. I grundskolan syns samma trend. I mitten av 1990-talet gick drygt 17 000 elever i grundskolan på en friskola. Under läsåret 2023/24 var antalet 180 000 elever. Antalet elever varierar med storleken på ålderskullarna vilket gör att andelen är ett bättre mått för att studera utvecklingen över tid.
Friskolereformen som kom 1992 hade till syfte att införa ett system där samma villkor skulle gälla både för kommunala skolor och för friskolor. Detta innebar bland annat att eleverna kunde finansiera sin skolgång i en friskola med den kommunala skolpengen vilket tidigare inte varit möjligt. Sedan införandet har antalet