Hur såg jordbruket ut
•
Jordbruket förändras - bakgrund till den industriella revolutionen
Byn hade också ett gemensamt område som inte var uppodlat. Det var ofta mark med sand, buskar, och sten – eller kärrmark övervuxen med vass. På denna allmänning fick allas kor och får beta. Där byggde fattigfolk som inte ägde någon jord sina kojor.
Nya odlingsmetoder
Under 1700-talet växte folkmängden, särskilt i städerna. Det behövdes mer brödsäd, eftersom fler människor behövde mat.
Många storbönder var därför intresserade av nya metoder för att få fram större skördar. De upptäckte att sandjord kunde bli bättre om den blandades med lera. Kärr kunde dikas ut och bli ny åkerjord. Nya växtslag och nya djurraser började införas.
För att kunna pröva de nya odlingsmetoderna behövde byborna komma överens om att slå ihop sina små åkrar till större åkrar. Men de fattigaste bönderna, de som ägde lite mark, var ofta emot förändringarna eftersom de kostade pengar.
Så småningom drev godsägarna och storbönderna trots m
•
Sveriges förändrade lantbruk
Frågor till rapportförfattarna och deras svar
Frågor i den ordning som de inkom under mötet:
Q: Finns det risk att ni inte snappat upp den anpassning till ett förändrat klimat som pågår hela tiden. Ni skriver ”De flesta jordbruksföretagen vi intervjuade förberedde sig inte på en klimatförändring som ställer krav på andra grödor.” Men, det är ju inte sant – det gör ju i stort sett alla. Fortlöpande utvärderas alla grödor och sorter i hur de presterar, både av lantbrukarna och av branschen som helhet. Grödor odlas i andra regioner än tidigare.
A: Bilden är splittrad i intervjuerna. Det stämmer att klimatfrågan finns med i värderingen av grödor, precis som andra förhållanden. När klimatförändringen ändrar villkoren så kommer man att anpassa sig till det också. Generellt är ju de lantbrukare som klarar sig duktiga på anpassning till politik, väder, marknader osv. Det fordras för att överleva. Men den dramatiska omställningstakt som Agenda 2
•
Jordbrukets historia
Jordbruk uppstod med början för 12 000 år sedan på flera oberoende platser: Mellanöstern, norra Kina, södra Mexiko samt Peru. Olika grödor utnyttjades på respektive plats, vilket medförde att de handelsnätverk som senare uppstod kunde sprida utvecklade grödor till nya marknader. I Mellanöstern och Europa blev vetet den viktigaste grödan, i Asien odlades ris och hirs och i Amerika majs, kassava, bönor och potatis. Jordbruket gav ett överskott som både ökade folkmängden och gav upphov till de första stadsstaterna.
Jordbrukets uppkomst
[redigera | redigera wikitext]Ungefär 10 000 år f.Kr. levde människor som jägare och samlare. De hade spritt sig över hela världen med undantag för polartrakterna och Nya Zeeland. Den omläggning av människors liv jordbruket ledde till fick revolutionerande följder och ofta talar man om den neolitiska revolutionen. Jordbruket innebar en ökad tillgång på föda vilket i sin tur innebar snabb ökning av folkmängden och stö