Hur många ukrainska bor
•
10 fakta från kriget i Ukraina 2024
Två år efter krigets snabba upptrappning behöver 14,6 miljoner människor hjälp för att klara vardagen i Ukraina. 40 procent av en befolkningen på 37,4 miljoner.
Omkring 6,3 miljoner människor har flytt landet och är flyktingar, de flesta i Europa.
En ny våg av attacker understryker de förödande civila kostnaderna för kriget. Samtidigt ökar det akuta behovet av livräddande hjälp och värme under vintern.
I städer och byar vid frontlinjen har människor tömt sina knappa krislager. De behöver hjälp för att klara vardagen.
Familjer i Donetsk och Kharkiv bor i skadade hem utan vatten och elektricitet. Ständiga bombningar tvingar människor att tillbringa dagarna i källare. Barn kan inte leka utomhus, än mindre gå i skolan.
FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (OCHA) samordnar insatserna i Ukraina som UNHCR är en del av. Vi ber om stöd för att hjälpa 8,5 miljoner människor — de mest utsatta — under 2024.
UNHCR, FN:s flyktingor
•
Sökande från Ukraina
2024
Inkomna ansökningar om asyl och skydd enligt massflyktsdirektivet 2024
Excel Excel, 113.7 kB, öppnas i nytt fönster.
2024
Avgjorda ärenden om asyl och skydd enligt massflyktsdirektivet 2024
Excel Excel, 69.8 kB, öppnas i nytt fönster.
2024
Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per kommun 2024
Excel Excel, 163.6 kB, öppnas i nytt fönster.
2023
Inkomna ansökningar om asyl och skydd enligt massflyktsdirektivet 2023
Excel Excel, 114 kB, öppnas i nytt fönster.
2023
Avgjorda ärenden om asyl och skydd enligt massflyktsdirektivet 2023
Excel Excel, 72.6 kB, öppnas i nytt fönster.
2023
Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem per kommun 2023
Excel Excel, 169 kB, öppnas i nytt fönster.
2022
Inkomna ansökningar om asyl och skydd enligt massflyktsdirektivet 2022
Excel Excel, 112.7 kB, öppnas i nytt fönster.
2022
Avgjorda ärenden om asyl och skydd enligt massflyktsdire
•
Färre asylsökande till Sverige – men fler ukrainare väntas söka skydd
Idag publiceras Migrationsverkets nya prognos, med beräkningar och antaganden för utvecklingen inom migrationsområdet under åren 2024 till 2027.
Under första halvåret 2024 ansökte cirka 5 000 personer om asyl i Sverige – runt 25 procent färre än under samma period förra året. Sverige står också fortsatt för en allt mindre andel av det totala antalet asylsökande i Europa.
– Under 2023 tog Sverige emot cirka 1,1 procent av asylansökningarna i EU och EES. Hittills i år har andelen varit något lägre än så, säger Annika Gottberg.
I den nya prognosen bedömer Migrationsverket att cirka 10 000 personer söker asyl i Sverige under 2024 – 2 000 färre än bedömningen i prognosen från slutet av april. Även för åren 2025 och 2026 skrivs prognosen för antalet asylsökande ner. Orsaken är framför allt att antalet preskriberade avslagsärenden minskar, och att färre personer därför kan ansöka om asyl på nytt.
– För 2027 ser vi f