Hur hjälper amfetamin mot
•
Amfetamin
Amfetamin är en kemiskt framställd drog. Drogen påverkar det centrala nervsystem och beteendet hos den som använder det. Amfetamin används oftast som tabletter eller kapslar. Drogen förekommer även som pulver som sniffas eller sväljs inlindat i papper, eller löses i vätska som injiceras med spruta.
Amfetamin, en centralstimulerande drog
Amfetamin finns inte naturligt i växtriket. Det är en kemiskt framställd drog, andra ord för det är att det är en syntetisk drog. Eftersom amfetamin påverkar det centrala nervsystemet tillhör det gruppen droger som kallas för centralstimulantia (1).
Amfetaminets historia – idag
Amfetamin producerades för första gången år 1887. Först användes det som medicin mot astma eftersom det vidgar luftrören.
På 1930-talet började amfetamin också användas som medicin mot nästäppa, depression och narkolepsi. Men det användes också som ”lugnande” till barn med utåtagerande beteenden av typen som senare kom att kallas ADHD.
När amfetamin bl
•
Svar
Ja, det är sant.
Den vanligaste medicinen vid ADHD innehåller dock metylfenidat. Det är ett centralstimulerande ämne som liknar amfetamin.
Amfetamin kan användas som läkemedel vid ADHD-behandling, utöver metylfenidat (1). Metylfenidat är förstahandsval för behandling av ADHD hos barn, ungdomar och vuxna.
Det finns olika godkända läkemedel för behandling av ADHD i Sverige, bland andra Concerta, Equasym, Medikinet och Ritalin. Medicinerna får skrivas ut av läkare efter en grundlig utredning (1,2).
Det finns andra substanser i andra läkemedel som inte innehåller amfetaminliknande centralstimulerande ämne. Exempel på det är atomoxetin i läkemedlet “Strattera” (3).
Medicinerna kan göra det lättare att koncentrera sig och fokusera på en uppgift. De kan också minska rastlöshet och impulsivitet.
Det är stor skillnad på ADHD-medicin som man får utskrivet av sin läkare jämfört med att köpa amfetamin olagligt. Läkemedel är framtagna i kontrollerade former och har undersökts nog
•
Amfetamin
[1] Alho, Hannu (2012): “Stimulantit ja stimulanttiriippuvuuden yleisyys”. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Seppä, Kaija; Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Kiianmaa, Kalervo). Duodecim, Helsinki.
[2] Brunt, Tibor M.; Nagy, Constanze; Bücheli, Alexander; Martins, Daniel; Ugarte, Miren; Beduwe, Cécile & Vilamala, Mireia Ventura (2017) :“Drug testing in Europe: monitoring results of the Trans European Drug Information (TEDI) project”. Drug Testing and Analysis, vol. 9:2, 188–198, DOI: 10.1002/dta.1954.
[3] Kankaanpää, Aino; Ariniemi, Kari; Heinonen, Mari; Kuoppasalmi, Kimmo & Gunnar, Teemu (2016): “Current trends in Finland drug abuse: Wastewater based epidemiology combined with other national indicators”. Science of Total Environment, Vol. 568, 864-874.
[4] EMDCCA (2017): “Finland, Country Drug Report 2017”. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Lisbon.
[5] Hakkarainen, Pekka; Karjalainen, Karoliin