Hur bildas vätska
•
Lätta fakta om vatten
Större delen av jorden är täckt av vatten. Världshavet upptar 70,8 procent av jordens yta. Därför brukar man kalla jorden för "den blå planeten" eftersom den ser övervägande blå ut från rymden.
Bild: Marlon Felippe
En stor del av jordens befolkning har inte tillgång till färskt dricksvatten.
Ofantliga mängder vatten
Om jorden vore helt platt och jämn skulle vi få ett vattenskikt på 2 600 meters tjocklek om vi använde allt havsvatten i världshaven.
Utan vatten skulle det inte finnas något liv på jorden. Alla levande varelser är beroende av vatten för att kunna existera.
Men huvuddelen (97 procent) av jordens vatten är odrickbart saltvatten. Bara knappt tre procent av den totala vattenmängden beräknas vara sötvatten.
Vattnets kretslopp
Vattnet på jorden används om och om igen i ett evigt kretslopp. Allt börjar i havet där vattnet avdunstar från havsytan och stiger upp i atmosfären som vattenånga. Vattenångan kondenserar och bildar m
•
Vatten är världens äldsta dryck
Det finns totalt cirka 1 400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden men det är bara en liten del som går att använda som dricksvatten. Den största mängden vatten, 97 procent, utgörs nämligen av saltvatten. Bara tre procent är sötvatten. Men bara en procent är tillgänglig för människan.
Mängden vatten är konstant
Jordens hela vattenmängd har funnits sedan urminnes tider. Redan då jorden skapades för fem miljarder år sedan fanns vattnet bundet i mineraler i jordens inre. Detta vatten transporterades under lång tid, via vulkaner och heta källor, upp till jordens atmosfär. När jorden så småningom svalnade omvandlades vattenångan till regn och med tiden bildades hav och sjöar.
Vattnet på jorden förnyas inte. I ditt glas finns med säkerhet atomer från det urhav där allt liv startade, atomer som har rest genom årmiljonerna och som kanske fanns i det vatten som dinosaurierna drack. Därför är det viktigt att vi vårdar denna fem miljarder år gamla resurs
•
Vatten existerar som två olika vätskor
eventNewsArticle
standard-article
false
{ "dimensions": [ { "id": "department.categorydimension.subject", "name": "Global categories", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Keywords", "name": "Keywords", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Person", "name": "Person", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "department.categorydimension.tag.Tag", "name": "Tag", "enumerable": false, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "localcategorytree.su.se", "name": "Lokala kategorier för www.su.se", "enumerable": true, "entities": [], "localizations": {} }, { "id": "webb2021.categorydimension.Category", "name": "News Category (Webb 2021)", "enumerable": true, "entities": [ { "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter", "name": "Forskning", "entities": [], "attribu