Hur lever trögkryparen

  • Vad kännetecknar djur
  • Eumetazoa
  • Hjuldjur
  • hur lever trögkryparen

    • •

    Framänden av björndjuret Minibiotus intermedius. Det svarta skalstrecket motsvarar 0,02 mm. Djuret är mindre än en millimeter långt. Det ser onekligen ut som om det härstammade från en annan planet. Men ute i skogen finns det fullt med björndjur i mossan. Björndjuren tillhör stammen Tardigrada bland djuren. Till deras närmaste släktingar hör leddjuren. Svepelektronmikroskopisk bild. Modified image. Courtesy of Dr. William Miller, under Creative Commons Attribution 2.0 Generic License.

    Hur mycket tål du egentligen? Det spelar ingen roll hur mycket du har varit på gymmet eller hur tuff du känner dig, de små björndjuren tål mer!

    Björndjuren, även kallade trögkrypare eller tardigrader, finns överallt på jorden där det finns fritt vatten någon gång på året, från Sibiriens tundra till oceanernas djup.

    •

    Trögkrypare

    Trögkrypare eller björndjur (Tardigrada, från Latins tardus, långsam, och gradus steg) är en djurstam inom protostomer. Arterna är mycket små, mellan 0,05 och 1 mm. Trögkryparna är i huvudsak vattenlevande, även om de också återfinns på land i exempelvis mossa. De kännetecknas av fyra kloförsedda "benpar", som används för att gå eller klättra på underlaget. Detta gör att de liknar små knubbiga björnar, vilket är upphovet till benämningen "björndjur".

    Trögkryparna beskrivs oftast som de tåligaste organismerna på jorden. Vissa arter kan uthärda timmar och till och med veckor av stark strålning, vakuum och nedkylning till endast en grad över den absoluta nollpunkten genom att övergå till ett så kallat kryptobiotiskt stadium. Vid experiment har de även överlevt vistelse i rymden.

    Trögkryparnas utvändiga uppbyggnad

    [redigera | redigera wikitext]

    Trögkryparna (björndjuren) brukar delas in i tre grupper, beroende på utvändig uppbyggnad:

    • Arthrotard

      •

      Den lille tuffingen trögkryparen lever igen

      – Det här är nog en av naturens tåligaste djur. De kallas även för björndjur. De ser ju rätt balla ut, med åtta ben och ett litet tryne, säger Didrik.

      Annars kan man säga att de ser ut som dammsugarpåsar?

      – Ja, de ser väl lite dammsugepåseaktiga ut när man tittar på dem i ett svepelektronmikroskop men om man tittar i ett vanligt mikroskop ser de annorlunda ut.

      Man har fryst ner dem till 272 minusgrader men de kan ändå leva när man tinar upp dem. I det här fallet har forskarna lyckats tina upp dem och få dem att leva efter nedfrysning i 30 år.

      – Det verkar ha någon slags frostskyddsvätska, sockerarter i sina celler, men de klarar också uttorkning, vakuum i rymden och strålning. Skälet till varför man tittar på dem är att man möjligen kan använda kunskaperna från ombildning av cellerna i cancerforskning bland annat.

      Och som vanligt när Didrik kommer till P4 Extra har han plockat med sig några e