Hur år hälsan i

Vi studerar utvecklingen av hälsans ojämlikhet genom att med olika metoder jämföra risken att dö i förtid mellan socioekonomiska grupper, i olika åldrar och delar av landet. Vi studerar också hur regionala skillnader i risken för förtida död och ojämlik hälsa samvarierar med faktorer som vanligen antas påverka hälsa och ojämlik hälsa. Våra resultat visar att ojämlikheten i hälsa är störst bland män. Medan ojämlikheten i risk för förtida död har ökat bland kvinnor oavsett mätmetod är utvecklingen inte lika entydig bland män, eftersom olika metoder ger olika bild. Den regionala analysen visar stora skillnader i dödsrisker och ojämlik hälsa mellan kommuner, men att de regionala skillnaderna har minskat över tid, bland annat som följd av minskade dödsrisker bland fattiga och lågutbildade män i storstäderna. Samtidigt finns ett oroande mönster av ökande dödsrisker bland fattiga och lågutbildade i vissa kommuner, främst bland kvinnor.

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och det handlar både om nivån, exempelvis medellivslängden i befolkningen, och fördelningen av hälsa, exempelvis hur medellivslängden ser ut i olika grupper i befolkningen. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i samhället.

Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer – från ärftliga faktorer som individen själv bär på till levnadsvanor, livsvillkor och levnadsförhållanden. Folkhälsan påverkas också av politiska

•